månadsarkiv: februari 2014

Läxa eller inte läxa – samtal i klassen idag

I dag har vi planerat, förberett och genomfört samtal som handlade om läxor. Uppgiften var att ha en åsikt om läxor och styrka åsikten med tre argument. Vi skulle också tänka ut ett motargument som vi skulle kunna tänkas få. Så här såg beskrivningen för uppgiften ut:

IMG_0774

Var och en fick först förbereda sitt samtal genom att planera:

IMG_0776 IMG_0766 IMG_0767 IMG_0770 IMG_0772

 

När förberedelserna var gjorda gick vi tillsammans igenom förmågor som används under ett samtal.

  • att kunna upprätthålla ett samtal och föra det framåt
  • att kunna hålla sig till ämnet och formulera egna tankar
  • att kunna anpassa språket till sammanhanget

Vi tittade också på en matris som dels skulle göra det tydligt för oss vad de olika förmågorna innebär, dels skulle visa på kvalitet av de olika förmågorna.

Sedan fick vi förbereda oss lite till innan det var dags för samtal i grupper. Vi var tre eller fyra i grupperna.

Efter samtalen fyllde vi i matrisen för att utvärdera, reflektera och bedöma, se vad vi gjorde bra och upptäcka vad vi behöver utveckla.

IMG_0764 IMG_0765 IMG_0768

 

Det var givande samtal och förmågorna användes! En slutsats vi drar av samtalen är att läxor är något som vi helst slipper. Det är bättre att arbeta i skolan där man kan få hjälp, men det är viktigt att alltid göra sitt bästa, vara koncentrerad och ta vara på lektionstiden. Fritiden är värdefull och det är viktigt att få göra vad man vill på den och inte känna sig stressad över att läxor ska göras.

Att sammanfatta sakprosatexter

Idag tränade vi tillsammans på att sammanfatta en text i ämnet historia. Texten handlade om Gustav Vasa och upproret mot kung Kristian II.

Vi började med att reda ut vad en sammanfattning är för något. Sedan läste vi en sammanfattning av texten som vår lärare hade skrivit. Efter det läste vi texten i vår lärobok och jämförde den med sammanfattningen.

  • Stämde sammanfattningen med texten i läroboken?
  • Varför gjorde den det?
  • Hur gör man när man sammanfattar?
  • Vad är viktigt att tänka på?
  • Vad är syftet med att sammanfatta?
  • Varför är det bra att kunna sammanfatta?

Sedan läste vi texten i läroboken en gång till stycke för stycke. I varje stycke skulle vi parvis välja ut den mening som vi tyckte var allra viktigast. Med hjälp av dessa utvalda meningar skrev vi en sammanfattning. Vi upptäckte att den första meningen i varje stycke är viktig. Den talar om vad resten av stycket kommer att handla om. Vi upptäckte också att man kan ta hjälp av flera meningar i ett stycke för att formulera egna meningar.

 

berättelsekarta – att sammanfatta

Efter jullovet började vi på en ny högläsningsbok. Den heter ”Pojken som levde med strutsar” och är skriven av Monica Zak. Under tiden som vi läser kommer vi att fylla i en berättelsekarta. Det gör vi för att lättare kunna sammanfatta boken och få en övergripande förståelse av den. Att kunna sammanfatta är en lässtrategi som hjälper oss att få med det viktigaste t ex händelser eller detaljer. Den hjälper oss att komma ihåg i vilken ordning saker och ting sker, den är ett underlag för samtal. Helt enkelt en strategi som utvecklar läsförståelsen. Man kan använda den till både skönlitterära texter och sakprosatexter. Medan vi fyller i kartan övar vi t ex på att se viktiga händelser och förstå vilka händelser eller problem som är betydelsebärande.

Så här långt har vi kommit med vår berättelsekarta:

IMG_0762

 

 

exit passes och adjektiv

Idag har vi lärt oss om ordklassen adjektiv. Målet med lektionen var att vi vid lektionens slut skulle kunna förklara vad ett adjektiv är. Det skulle vi göra med hjälp av exit passes, d v s att vi skrev ner vår förklaring på en lapp som vi gav till läraren i slutet av lektionen.

Lektionen började med att vi såg en instruktionsfilm om adjektiv. Sedan lyssnade vi på adjektivlåten från UR:s grammatikbolaget. Vi hade sett hela programmet vid ett tidigare tillfälle när vi lärde oss att skriva argumenterande texter och arbetade med synonymer.

Vi sammanfattade sedan på tavlan vad vi vet om adjektiv. Sedan var det dags att beskriva substantiv med hjälp av adjektiv. På miniwhiteboardtavlorna fick vi skriva adjektiv till ord som t ex bil och flicka.

Sedan var det dags att komparera adjektiv. Ordet skrevs i positivformen på tavlan och vi fick skriva de två andra formerna på våra minitavlor. Vi upptäckte att adjektiv kompareras olika.

Här är våra exit passes:

IMG_0760

 

 

Skriva insändare

Idag har vi skrivit insändare! Det var finalen på ett arbete om argumenterande texter. Under flera veckor har vi lärt oss om argumenterande texters uppbyggnad och språkliga drag. Vi har blivit duktiga på att använda oss av t ex överdrifter, känsloladdat språk och upprepningar. Vi har tränat på att underbygga argument, använda sambandsord och kamratbedöma insändare. Vi har skrivit en gemensam insändare och bedömt den med hjälp av en checklista.

Idag var det så dags att skriva en egen insändare med hjälp av de kunskaper vi tillägnat oss. Var och en började med en planering:

IMG_0738 IMG_0739 IMG_0740

 

IMG_0741

Sedan började själva skrivandet. Vid sidan om skrivandet hade vi en checklista för att kunna både bedöma och checka av att vi fått med allt.

IMG_0742 IMG_0743

Vi hade också  kamratbedömning som stöd från en tidigare insändare som vi skrev för någon vecka sedan. Kamratbedömningen blev som en påminnelse om vad var och en var bra på och vad som behövde utvecklas i nästa insändare.

IMG_0744

 

Här är våra insändare:

IMG_0726 IMG_0727 IMG_0728 IMG_0729 IMG_0730 IMG_0731 IMG_0732 IMG_0733 IMG_0734 IMG_0735IMG_0736 IMG_0737

Konsten att läsa högt

Idag läste jag högt för eleverna. Jag sa att jag skulle läsa en sida ur vår högläsningsbok och att de sedan skulle ge mig feedback i form av two stars and a wish. Det de fick bedöma var:

  • min förmåga att läsa tydligt (d v s om man kunde höra orden jag läste)
  • min förmåga att läsa så att de kunde hänga med i handlingen (tog jag pauser vid passande ställen)
  • min förmåga att läsa med flyt
  • min förmåga att läsa med en läshastighet som passar om någon lyssar
  • min förmåga att anpassa min röst till handlingen.

Jag läste texten två gånger. Första gången läste jag med klar och tydlig röst. Jag gjorde pauser, men inte vid skiljetecknen. Jag läste med flyt men utan att tänka på vad jag läste.

Eleverna gav mig feedback och utifrån den läste jag texten en andra gång. Nu läste jag med klar och tydlig röst och gjorde pauser vid skiljetecknen och där det passade. Jag läste med flyt och lagom hastighet och anpassade rösten efter innehållet.

Utifrån den här övningen fick vi intressanta diskussioner om vad som är viktigt när man läser en text för andra och vad det är som gör att jag själv och andra kan förstå en text.

Efter diskussionen tränade vi på att läsa meningar med inlevelse och läsa meningar med betoning på de olika orden. Vi pratade om att hur man läser spelar stor roll för förståelsen.

IMG_0745 IMG_0746

 

Sedan tränade vi på att läsa högt ur våra egna böcker. Ett härligt surr lade sig över klassrummet.