månadsarkiv: april 2014

arbeta med begrepp

I dagarna har vi börjat med ett nytt arbetsområde i geografi. Vi ska lära oss om de svenska fjällen och kommer inledningsvis fokusera mycket på begrepp som man kan koppla till fjäll.

Vi började med att samlas i grupper. Varje grupp hade ett stort papper som det stod fjäll på. Uppgiften var att skriva ner ord som vi kom att tänka på och som vi tyckte hörde ihop med begreppet fjäll. Detta för att göra synligt vad vi har för förförståelse, vilka kunskaper vi redan besitter och ”ställa in hjärnan” på arbetsområdet.

IMG_0953IMG_0954 IMG_0955

Varje grupp redovisade sedan sina ord och vi samlade dem på smartboarden:

IMG_0956

Efter det var det dags att titta på bilder. Bilder som tillhörde den text vi skulle läsa så småningom. Bilderna visade bl a kalfjäll, fjällbjörkar, snösmältning och fjällsemesterbilder från sommar och vinter. Var och en fick skriva ner vad de tyckte bilderna föreställde. Vi läste upp vad vi skrivit och jämförde med de ord vi hade samlat på smartboarden. Hade vi använt några av de orden? Hittade vi ord på smartboarden som vi tyckte hörde ihop med bilderna? Detta gjorde vi för att tydliggöra vilka ord man förknippar med fjäll, för att reda ut deras betydelse och för att koppla ihop synintrycket med begrepp.

Sedan var det dags att läsa de rubriker som fanns med i den text vi skulle läsa och introducera en del nya begrepp som inte hade kommit fram än. Vi resonerade kring vad orden i rubrikerna betydde som t e x fjällkedja och lövskog och vi förutspådde vad vi skulle få reda på under de olika rubrikerna.

Därefter var det dags att börja läsa texten. Vi hade penna i handen och samtidigt som vi läste strök vi under ord som vi inte riktigt förstod eller inte skulle kunna förklara. Efter varje stycke skulle vi sedan försöka reda ut oklarheterna för att förstå texten bättre. Då använde vi oss av olika strategier:

IMG_0959

Sen var det dags att skriva en faktatext om de svenska fjällen. Till vår hjälp hade vi ett begreppsschema med ord som hade kommit fram under arbetet med texterna.

IMG_0991

 

Vi tittade först på vilka samband vi såg mellan begreppen för att sedan skriva våra texter. Här är några av texterna:

IMG_0960 IMG_0961 IMG_0986 IMG_0987

 

IMG_0988 IMG_0989 IMG_0990

träna på att styckeindela

Alla längre texter behöver styckeindelas. Idag ägnade vi en lektion åt att träna på detta. Styckeindelning är inte något nytt för klassen, men för att behärska färdigheten och kunna tillämpa den behövs det mycket träning. Därför fokuserade vi lite extra på detta idag.

Vi började med att titta på tre texter. Texternas innehåll var helt identiska, men struktureringen skiljde sig åt. Vi läste gemensamt texten och efter det diskuterade vi på vilka olika sätt texterna var strukturerade och hur en styckeindelad text kan se ut med indrag eller blankrad.

Sedan tittade vi på en kort film om styckeindelning. Den finns i ett tidigare blogginlägg. Vi diskuterade, utifrån filmen, när man tar nytt stycke och läste sedan gemensamt en till text, där de olika styckena var markerade och där det också stod vad som gjorde att det blev nytt stycke.

Efter det var det dags att läsa en text som saknade styckeindelning. Texten lästes gemensamt och efter det satt vi i par och resonerade och delade in texten i stycken för att slutligen ta upp det i helklass.

från enkla till komplexa meningar

Idag har vi övat på att skriva meningar. Vi arbetar med texttypen berättande text och håller på med språkliga drag som kännetecknar denna texttyp.

En berättande text behöver både långa och korta meningar, enkla och komplexa, sammansatta och uppbyggda för att bli intressant och varierande och därför tränade vi på just detta.

Vi började med att titta på olika typer av meningar och diskuterade vad som kännetecknade meningstyperna, vad de hade gemensamt och vad som skiljde dem åt. I par tränade vi på att skriva olika typer av meningar. Vi skrev dem på minitavlor och vi lyfte upp exempel i helklass som vi samtalade kring.

Vi gjorde om enkla meningar till uppbyggda, vi satte ihop två meningar till en sammansatt osv. I morgon fortsätter arbetet. Då ska vi förbättra en text genom att bygga ut dess meningar.

 

arbeta formativt med läsning

I det här inlägget ska jag försöka beskriva hur jag arbetar formativt med läsutveckling. Hur arbetet med att utveckla elevernas läsförståelse, med hjälp av lässtrategier, också ska göra eleverna medvetna om vad som är målet, var de själva befinner sig i förhållande till målet och vad som är nästa steg.

Jag introducerade läsfixarna för ca två år sedan och eleverna i min klass är förtrogna med de olika lässtrategierna och använder dem. För att komma vidare ville jag få eleverna att förstå att man kan använda strategierna med olika kvalitet, att det finns en progression, utveckling i sättet att förutspå, göra kopplingar, att sammanfatta osv.

En förutsättning när man arbetar formativt är att eleverna förstår målet och kriterierna för framgång. Vart ska jag och hur tar jag mig dit? Det handlar om att synliggöra och göra eleverna delaktiga i målet. Därför skriver jag alltid upp målet för lektionen på tavlan och kopplar det vi gör under lektionen till det. Jag försöker också visa vilka strategier som leder till målet och hur vi kan använda oss av strategierna.

IMG_0639

För att förstå att man kan använda lässtrategierna med olika kvalitet använder vi oss av en kunskaps- och kvalitetstrappa som vi har uppsatt på ena väggen i klassrummet:

IMG_0409

Den använder vi för att synliggöra kvalitet, för att få en förståelse för kvalitet, för att se var man själv befinner sig i sitt lärande, för att förstå vad som är nästa steg i sin utveckling och vad man behöver göra för att komma dit.

När vi arbetar med kvalitet gör vi det ofta först i par. Eleverna sitter två och två och har tre ansikten ”munnar” framför sig. De vet att alla är bra, men ju gladare munnen är desto bättre kvalitet är det på arbetet, sättet att uttrycka förmågan osv. Ofta är det tre texter som ska paras ihop med den mun de tycker passar bäst. Texterna kan vara elevexempel, exempel som jag har gjort, uttryck för olika förmågor osv.

IMG_0646

Eleverna resonerar alltså först parvis och sätter ord på vad de tycker och varför de tycker som de gör. Sedan är det dags att jämföra och diskutera med ett annat par och slutligen lyfter vi upp diskussionen i helklass. Det här hjälper oss att få ett gemensamt språk kring lässtrategin och ett gemensamt språk kring vad som är kvalitet och framgångskriterier. Vi sätter sedan upp de tre texterna på trappan. På det här sättet utvecklar eleverna en förmåga att bedöma andras arbeten och kan därför sedan lättare bedöma sina egna prestationer.

Efter en sådan här övning kring kvalitet får eleverna själva träna på lässtrategin, t ex att förutspå, att koppla texten till sig själv, att reda ut oklarheter och min erfarenhet är att eleverna tar hjälp av den förståelse de har förvärvat, är mer motiverade att ta sig an uppgiften, har en större vilja att prestera och på så sätt också kommer högre upp på trappan.

En annan viktig del i arbetet är att kunna se sin egen utveckling och bedöma var man själv befinner sig i förhållande till målet. Vi har därför börjat använda oss av en matris där alla lässtrategierna är samlade och den fyller eleven i själv som en självskattning. Det blir tydligt för eleven vilka lässtrategier som behärskas bra och vad som behöver utvecklas mest. Tanken är att samma matris fylls i några gånger under läsåret och eleverna kan på så sätt själva se sin utveckling i användandet av de olika strategierna.

Slutligen ger jag ofta återkoppling på elevernas förmåga att använda lässtrategierna. Återkoppling som tydligt talar om vad de kan bra, vad de behöver utveckla och hur de kan göra för att utvecklas. Då använder jag mig av two stars and a wish, för det mesta skriftligt men ibland också muntligt. Fördelen med den skriftliga återkopplingen är ju att den finns kvar och är lätt att återkomma och återkoppla till.

Det här arbetssättet har stora vinster för mig som lärare. Genom att delta i deras resonemang, bedömningar och samtal både som betraktare och deltagare får jag själv en tydlig och ständig återkoppling på hur min undervisning tas emot och påverkar eleverna.

 

 

 

 

 

Texter om upptäcktsresornas konsekvenser

Den här veckan avslutar vi arbetsområdet om några europeiska upptäcktsresor, deras betydelse och konsekvenser. Avslutningsvis skriver vi varsin text utifrån en stödstruktur. En stödstruktur som vi tillsammans har arbetat fram under arbetets gång utifrån tidigare kunskaper, diskussioner, textläsning och filmer. Så här ser den ut:

IMG_0929

Texterna handlar om upptäcktsresors betydelse och konsekvenser. Här är några av våra texter:

IMG_0930 IMG_0931IMG_0932 IMG_0933 IMG_0934 IMG_0935 IMG_0936 IMG_0937 IMG_0938 IMG_0939 IMG_0940 IMG_0941 IMG_0942 IMG_0943IMG_0945

 

Beskriva miljöer

Vi tränar på att utveckla förmågan att skriva miljöbeskrivningar, miljöbeskrivningar som skapar inre bilder hos läsaren. I förra veckan läste vi en text ur Bröderna Lejonhjärta och målade sen våra inre bilder utifrån texten. Det kan du läsa om här och här.

Nu har vi skrivit egna miljöbeskrivningar. Först bestämde vi oss för vilka platser vi skulle beskriva. Efter det planerade vi beskrivningarna med hjälp av ett sådant här papper:

IMG_0897 IMG_0911

Sedan var det dags att skriva miljöbeskrivningarna. Vi försökte att skriva på ett sådant sätt att vi inte skrev ut namnet på platsen, som tex stand, flygplats, skog eller djuraffär. Istället försökte vi skriva på ett sådant sätt så att den som läser eller hör texterna ska kunna lista ut platserna. Så här blev de:

IMG_0899 IMG_0900 IMG_0901 IMG_0902 IMG_0903 IMG_0904 IMG_0905 IMG_0906 IMG_0907 IMG_0908 IMG_0909 IMG_0910

IMG_0912

Idag har vi läst upp för varandra i grupper för att få ta del av varandras miljöbeskrivningar. Vi diskuterade vad vi såg framför oss när vi hörde texterna och berättade för varandra vilka miljöer vi trodde att var och en hade beskrivit.

Berättelseschema – ett verktyg för att sammanfatta

Idag tränade vi på lässtrategin att sammanfatta. Den här gången handlade det om att läsa en  saga ”Prinsessan på ärten” av H C Andersen. Vi började med att påminna oss om att jag för några dagar sedan hade läst en annan saga och visat hur jag gjorde för att kunna sammanfatta den.

Sagan jag hade modellerat kring heter Grötgrytan. Vi påminde oss om hur jag hade gått tillväga med att först läsa rubriken ”Grötgrytan” och mina funderingar kring vad sagan skulle handla om. Jag läste sedan sagan och visade ett berättelseschema som jag också fyllde i. Schemat var uppdelat i spalter och jag resonerade kring vad som hände först, i mitten och i slutet, vilka personer som var inblandade och vilken miljö händelserna och personerna befann sig i. Jag fyllde i berättelseschemat och visade också tre bilder som jag hade målat till de olika delarna i schemat.

IMG_0852 IMG_0849

Idag var uppgiften att sammanfatta en saga tillsammans med en kompis. Vi resonerade först tillsammans kring rubriken ”Prinsessan på ärten” och tog upp några ord i texten som eventuellt kunde hindra vår läsning. Sedan läste vi sagan två och två. Vi fyllde i berättelseschemat genom att i par resonera kring innehållet. Utifrån vad vi skrev målade vi också bilder.

IMG_0877 IMG_0878 IMG_0881 IMG_0882

IMG_0879IMG_0880 IMG_0883 IMG_0884

IMG_0885 IMG_0886 IMG_0887 IMG_0888

IMG_0889IMG_0890 IMG_0891 IMG_0892

IMG_0893 IMG_0894 IMG_0895 IMG_0896

 

Nu återstår att jämföra våra sammanfattningar och bilder och ha en gemensam diskussion kring texten.