Kategoriarkiv: formativ bedömning

padlet – synliggör allas förståelse och tankar

Idag inledde vi ett nytt kunskapsområde som du kan läsa om här. Under dagens lektioner i so har vi därför fokuserat på den begreppsliga förmågan. Vi har tränat på att förstå och förklara begrepp som har med demokrati att göra. Varför har vi då gjort det?Jo, för att det blir lättare att arbeta med ett kunskapsområde om man har förståelse och är förtrogen med de ämnesspecifika orden.

Vi har just tränat. Vid det här tillfället har vi tittat på film, diskuterat och slutligen använt padlet, en vägg, eller som ett papper på webben, som vi kan fylla tillsammans med våra svar, åsikter, beskrivningar mm. Vid ett senare tillfälle i slutet av området kommer vi få visa att vi verkligen kan och förstår begreppen. Idag har vi synliggjort så att vi vet vilka begrepp vi behöver förtydliga tillsammans och vilka vi är säkra på när vi fortsätter arbetet imorgon.

IMG_1327 IMG_1324

elevexempel tydliggör kvalitet

Hur får man eleverna att förstå vad som är kvalitet i t ex ett arbete, ett svar på en fråga, en lösning,  en viss texttyp eller en förmåga och hur får man dem att förstå progressionen i kunskapskraven…?

Hur får man dem att se vad som är nästa steg i deras egen utveckling och hur de kan utveckla en viss förmåga?

Ett svar på de frågorna är att arbeta med elevexempel. Alltså med texter, bilder, inspelningar som är elevnära, konkreta och autentiska. Och att man när man arbetar med dessa elevexempel också använder sig av EPA-metoden för att aktivera alla elever och få dem delaktiga.

Lite då och då har vi sådana lektioner i klassrummet då vi fokuserar på vad som är kriterier för framgång, vad som är kvalitet och hur man kan identifiera kvalitet.

Den här veckan har vi haft en sådan lektion och målet för lektionen var att tydliggöra för eleverna att man kan svara på frågor på olika sätt och att svaren kan vara olika bra beroende på hur man har svarat och hur väl svaret matchar frågan.

Uppgiften var att eleverna skulle bedöma tre svar till en fråga utifrån EPA-metoden. Det innebar att de först skulle reflektera själva (E) och bilda sig en uppfattning, för att sedan diskutera och jämföra med en kompis (P) och slutligen lyfta upp diskussionen i helklass (A).

Frågan som skulle svaras på var: Varför ska vi ha mer idrott på schemat? Du ska svara ur tre perspektiv: elevens, föräldrarnas och samhällets och motivera dina åsikter.

På smartboarden fanns frågan och en trappa med tre steg och tre ansikten med olika glada munnar. Siffrorna representerar de tre elevsvaren till frågan.

IMG_1101

Först fick var och en tre papper och på varje papper fanns ett svar på frågan. De tre svaren lästes upp högt och den första uppgiften blev att tänka själv (E) och rita det ansikte man tyckte passade bäst till svaret på respektive papper. Man skulle också kunna motivera sitt val av ansikte.

Nästa uppgift blev att jämföra och diskutera med en kamrat (P). Båda var tvungna att redogöra och sätta ord på sina val. Man skulle dessutom lägga svaren vid respektive ansikte vid diskussionen.

IMG_1104

Sedan var det dags att lyfta upp diskussionen i helklass. Alla namn på eleverna finns i en burk och genom att dra en sticka med ett namn fick den vars namn som kom upp, gå fram till smartboarden och flytta den siffra som paret hade kommit fram till representerade det bästa elevsvaret.

Vi undersökte om det fanns något par som tyckte på något annat sätt och vi diskuterade valet av text till den gladaste munnen. Reflektioner som att den eleven hade svarat ur alla tre perspektiv och också förklarat sina åsikter kom fram.

Sedan var det dags för en ny elev att komma fram och den skulle ta och placera det svar som passade bäst längst ner på stegen. Här kom den viktiga diskussionen igång. Vi tyckte olika och var tvungna att verkligen sätta ord på vad vi tyckte. Den ena texten svarade ur tre perspektiv men var ju inte så utförlig, medan den andra bara svarade ur elevens perspektiv men ganska så omfattande och tydlig.

Det blev dags att återgå till frågan och jämföra svaren. Vi hade lite svårt att enas, men kom fram till att den text som hamnade längst ner var den som bara var skriven ur elevens perspektiv, för den eleven som skrivit den texten hade ju inte svarat på frågan.

Sedan gick vi vidare till vilka råd vi skulle kunna ge för att kunna förbättra de två texter som inte var högst upp på stegen. Kommentarer som att ge rådet att skriva också ur föräldrars och samhällets perspektiv och lika utförligt som man skrivit om elevens kom fram, samt att den som skrivit ur alla perspektiv behövde motivera lite mer för att tydligare tala om sina åsikter.

Slutligen satte vi upp alla exempel i klassrummet på vår kunskaps- och kvalitetstrappa.

IMG_1105

 

 

Book Creator – samspel mellan text, ljud, bild och film

Idag har vi använt oss av Book Creator, som är en app för att skapa böcker, där text, ljud, bild och film kan läggas in på de olika boksidorna.

Varför gjorde vi detta?

I LGR 11 kan man läsa att varje elev ska kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, de ska få pröva olika arbetssätt och arbetsformer, de ska få skapa texter där ord, bild och ljud samspelar, de ska få fotografera och filma.

Book Creator låter oss göra mycket av ovanstående därför föll valet på det den här gången.

Vad skulle då våra böcker innehålla?

Under en tid har vi lärt oss om Sveriges nationella minoriteter. Vilka minoriteterna är, vilka rättigheter de har och vilka språk de talar. Under arbetets gång har vi tittat på filmer om ungdomar som tillhör minoriteterna och vi har fått ta del av deras liv, traditioner och tankar. Vi har lärt oss olika begrepps betydelse som t ex rättighet, fördom, tradition, ursprungsbefolkning, diskriminering och empati och använt oss av begreppen vid värderingsövningar, diskussioner och vid inhämtande av fakta. Därför skulle våra böcker innehålla en presentation av oss själva, vilka vi är, var vi kommer ifrån och traditioner vi firar och för att knyta ihop med ett ämne till så skulle böckerna göras på engelska.

Vi började med att lära oss hur man använder Book Creator på iPads och tittade på ett exempel på vad boken skulle kunna innehålla. Sedan var det dags att planera innehållet i  våra böcker. Det gjorde vi genom att vika vita A4-papper på mitten och sätta ihop dem till en bok. Sedan skrev vi stödord på engelska om vad varje sida skulle innehålla, d v s stödord för text, bild eller kort video.

När detta var klart var det dags att börja skapa i Book Creator. Texter skrevs, texter lästes in, foton togs och filmer gjordes.

Här är några bilder från arbetet:

IMG_1106 IMG_1108 IMG_1110 IMG_1111IMG_1112 IMG_1113

När vi är färdiga ska vi visa upp böckerna för varandra. Vi ska ge varandra feedback i form av two stars and a wish. Vi ska spara böckerna så att vi kan jämföra hur vi skrev och talade engelska i slutet av femman med hur vi skriver och talar när vi gått ett tag i sexan och vi kommer utvärdera sättet att arbeta på.

arbeta formativt med läsning

I det här inlägget ska jag försöka beskriva hur jag arbetar formativt med läsutveckling. Hur arbetet med att utveckla elevernas läsförståelse, med hjälp av lässtrategier, också ska göra eleverna medvetna om vad som är målet, var de själva befinner sig i förhållande till målet och vad som är nästa steg.

Jag introducerade läsfixarna för ca två år sedan och eleverna i min klass är förtrogna med de olika lässtrategierna och använder dem. För att komma vidare ville jag få eleverna att förstå att man kan använda strategierna med olika kvalitet, att det finns en progression, utveckling i sättet att förutspå, göra kopplingar, att sammanfatta osv.

En förutsättning när man arbetar formativt är att eleverna förstår målet och kriterierna för framgång. Vart ska jag och hur tar jag mig dit? Det handlar om att synliggöra och göra eleverna delaktiga i målet. Därför skriver jag alltid upp målet för lektionen på tavlan och kopplar det vi gör under lektionen till det. Jag försöker också visa vilka strategier som leder till målet och hur vi kan använda oss av strategierna.

IMG_0639

För att förstå att man kan använda lässtrategierna med olika kvalitet använder vi oss av en kunskaps- och kvalitetstrappa som vi har uppsatt på ena väggen i klassrummet:

IMG_0409

Den använder vi för att synliggöra kvalitet, för att få en förståelse för kvalitet, för att se var man själv befinner sig i sitt lärande, för att förstå vad som är nästa steg i sin utveckling och vad man behöver göra för att komma dit.

När vi arbetar med kvalitet gör vi det ofta först i par. Eleverna sitter två och två och har tre ansikten ”munnar” framför sig. De vet att alla är bra, men ju gladare munnen är desto bättre kvalitet är det på arbetet, sättet att uttrycka förmågan osv. Ofta är det tre texter som ska paras ihop med den mun de tycker passar bäst. Texterna kan vara elevexempel, exempel som jag har gjort, uttryck för olika förmågor osv.

IMG_0646

Eleverna resonerar alltså först parvis och sätter ord på vad de tycker och varför de tycker som de gör. Sedan är det dags att jämföra och diskutera med ett annat par och slutligen lyfter vi upp diskussionen i helklass. Det här hjälper oss att få ett gemensamt språk kring lässtrategin och ett gemensamt språk kring vad som är kvalitet och framgångskriterier. Vi sätter sedan upp de tre texterna på trappan. På det här sättet utvecklar eleverna en förmåga att bedöma andras arbeten och kan därför sedan lättare bedöma sina egna prestationer.

Efter en sådan här övning kring kvalitet får eleverna själva träna på lässtrategin, t ex att förutspå, att koppla texten till sig själv, att reda ut oklarheter och min erfarenhet är att eleverna tar hjälp av den förståelse de har förvärvat, är mer motiverade att ta sig an uppgiften, har en större vilja att prestera och på så sätt också kommer högre upp på trappan.

En annan viktig del i arbetet är att kunna se sin egen utveckling och bedöma var man själv befinner sig i förhållande till målet. Vi har därför börjat använda oss av en matris där alla lässtrategierna är samlade och den fyller eleven i själv som en självskattning. Det blir tydligt för eleven vilka lässtrategier som behärskas bra och vad som behöver utvecklas mest. Tanken är att samma matris fylls i några gånger under läsåret och eleverna kan på så sätt själva se sin utveckling i användandet av de olika strategierna.

Slutligen ger jag ofta återkoppling på elevernas förmåga att använda lässtrategierna. Återkoppling som tydligt talar om vad de kan bra, vad de behöver utveckla och hur de kan göra för att utvecklas. Då använder jag mig av two stars and a wish, för det mesta skriftligt men ibland också muntligt. Fördelen med den skriftliga återkopplingen är ju att den finns kvar och är lätt att återkomma och återkoppla till.

Det här arbetssättet har stora vinster för mig som lärare. Genom att delta i deras resonemang, bedömningar och samtal både som betraktare och deltagare får jag själv en tydlig och ständig återkoppling på hur min undervisning tas emot och påverkar eleverna.

 

 

 

 

 

Självskattning – lässtrategier

I klassen arbetar vi mycket med att utveckla vår läsförståelse. Till vår hjälp har vi lässtrategierna att förutspå, att reda ut oklarheter, att ställa frågor, att sammanfatta och att skapa inre bilder. Strategierna är redskap, verktyg eller medel som vi använder oss av för att förstå olika typer av texter.

Idag var det dags att reflektera över om vi använder oss av strategierna och i vilken grad vi gör det. Därför fick vi fylla i varsin matris, där de olika strategierna fanns med. Matrisen ser ut så här:

IMG_0827

Vi markerade med överstrykningspenna var vi tycker att vi befinner oss i vår utveckling och om ett tag är det dags att göra en ny självbedömning för att göra progressionen i läsutvecklingen synlig.

Skriva insändare

Idag har vi skrivit insändare! Det var finalen på ett arbete om argumenterande texter. Under flera veckor har vi lärt oss om argumenterande texters uppbyggnad och språkliga drag. Vi har blivit duktiga på att använda oss av t ex överdrifter, känsloladdat språk och upprepningar. Vi har tränat på att underbygga argument, använda sambandsord och kamratbedöma insändare. Vi har skrivit en gemensam insändare och bedömt den med hjälp av en checklista.

Idag var det så dags att skriva en egen insändare med hjälp av de kunskaper vi tillägnat oss. Var och en började med en planering:

IMG_0738 IMG_0739 IMG_0740

 

IMG_0741

Sedan började själva skrivandet. Vid sidan om skrivandet hade vi en checklista för att kunna både bedöma och checka av att vi fått med allt.

IMG_0742 IMG_0743

Vi hade också  kamratbedömning som stöd från en tidigare insändare som vi skrev för någon vecka sedan. Kamratbedömningen blev som en påminnelse om vad var och en var bra på och vad som behövde utvecklas i nästa insändare.

IMG_0744

 

Här är våra insändare:

IMG_0726 IMG_0727 IMG_0728 IMG_0729 IMG_0730 IMG_0731 IMG_0732 IMG_0733 IMG_0734 IMG_0735IMG_0736 IMG_0737

Konsten att läsa högt

Idag läste jag högt för eleverna. Jag sa att jag skulle läsa en sida ur vår högläsningsbok och att de sedan skulle ge mig feedback i form av two stars and a wish. Det de fick bedöma var:

  • min förmåga att läsa tydligt (d v s om man kunde höra orden jag läste)
  • min förmåga att läsa så att de kunde hänga med i handlingen (tog jag pauser vid passande ställen)
  • min förmåga att läsa med flyt
  • min förmåga att läsa med en läshastighet som passar om någon lyssar
  • min förmåga att anpassa min röst till handlingen.

Jag läste texten två gånger. Första gången läste jag med klar och tydlig röst. Jag gjorde pauser, men inte vid skiljetecknen. Jag läste med flyt men utan att tänka på vad jag läste.

Eleverna gav mig feedback och utifrån den läste jag texten en andra gång. Nu läste jag med klar och tydlig röst och gjorde pauser vid skiljetecknen och där det passade. Jag läste med flyt och lagom hastighet och anpassade rösten efter innehållet.

Utifrån den här övningen fick vi intressanta diskussioner om vad som är viktigt när man läser en text för andra och vad det är som gör att jag själv och andra kan förstå en text.

Efter diskussionen tränade vi på att läsa meningar med inlevelse och läsa meningar med betoning på de olika orden. Vi pratade om att hur man läser spelar stor roll för förståelsen.

IMG_0745 IMG_0746

 

Sedan tränade vi på att läsa högt ur våra egna böcker. Ett härligt surr lade sig över klassrummet.

 

stödstruktur – en hjälpande hand

Under en längre tid har vi arbetat med tre av de fem världsreligionerna,  judendom, islam och kristendom. Vi har lärt oss fakta, undersökt likheter och skillnader, jämfört gudstjänstlokalerna, deras trosbekännelse, antal anhängare osv.

En sista arbetsuppgift var att skriftligt jämföra två av religionerna. Den ena skulle vara kristendomen. Före skrivandet gick vi igenom exempel på jämförande sambandsord att ha med i sin text. Vid skrivandet hade var och en också en stödstruktur att använda sig av med fakta. Fakta som vi tillägnat oss genom t ex böcker, film, diskussioner och Internet.

Här är en del av stödstrukturen:

IMG_0704

Det finns många fördelar med stödstrukturer. Det blir lättare att hitta fakta eftersom man vet exakt vad man ska söka efter. Det blir lättare att jämföra, att se likheter och skillnader, då man i en stödstruktur ska hitta information om samma sak. Det blir lättare att hålla sig till ämnet, fokusera på målet för man har strukturen. Det blir lättare att styckeindela sin text om man ska skriva för varje del i strukturen blir ett stycke. Det blir lättare att formulera underrubriker till sina beskrivande texter eftersom  frågeställningarna eller begreppen i strukturen ger ledtrådar till vad för rubrik man kan använda…

Under arbetet med religionerna har vi dessutom arbetat med flera olika förmågor:

analysförmåga:

  • att kunna jämföra likheter och skillnader
  • att kunna se samband
  • att kunna beskriva orsak och konsekvens

kommunikativ förmåga:

  • att kunna delta i samtal
  • att kunna diskutera
  • att kunna motivera
  • att kunna redogöra
  • att kunna uttrycka en åsikt

begreppsförmåga:

  • att kunna förstå innebörden av olika begrepp
  • att kunna förklara begrepp
  • att kunna relatera begrepp till varandra
  • att kunna använda begrepp i olika sammanhang

procedurförmåga:

  • att kunna söka och samla information
  • att kunna strukturera och sortera information
  • att kunna kritiskt granska information
  • att kunna skilja fakta från värderingar

metakognitiv förmåga:

  • att kunna tolka
  • att kunna värdera
  • att kunna reflektera

Här är några av de beskrivande texterna:

IMG_0696 IMG_0697 IMG_0698

 

IMG_0699 IMG_0700IMG_0701

IMG_0702IMG_0703

 

 

kamratbedömning

Vi är mitt uppe i arbetet med att lära oss om argumenterande texter. Den typ av argumenterande text som vi mest fokuserar på är insändare. Vi har lärt oss den språkliga uppbyggnaden av en sådan text och nu har vi också skrivit varsin insändare med fokus på att kunna följa den språkliga uppbyggnaden.

Idag har vi kamratbedömt varandras texter. Till vår hjälp hade vi ett papper med en checklista för den språkliga uppbyggnaden och några linjerade rader för utrymme att skriva två saker som kamraten lyckats bra med och en sak som kamraten kan utveckla (two stars and a wish).

Syftet med kamratbedömningen var att få hjälp av en annan än läraren med att få synliggjort vad man gör riktigt bra och vad man behöver utveckla. Textförfattaren får också en annan mottagare än bara läraren. Dessutom får den som kamratbedömer se andra exempel på insändare än sin egen, träna på att upptäcka insändarens olika delar, lära sig vad kvalitet är och sätta ord på kvalitet.

Så här ser papperet ut som vi fyllde i:

IMG_0687