Kategoriarkiv: kunskaps- och kvalitetstrappa

elevexempel tydliggör kvalitet

Hur får man eleverna att förstå vad som är kvalitet i t ex ett arbete, ett svar på en fråga, en lösning,  en viss texttyp eller en förmåga och hur får man dem att förstå progressionen i kunskapskraven…?

Hur får man dem att se vad som är nästa steg i deras egen utveckling och hur de kan utveckla en viss förmåga?

Ett svar på de frågorna är att arbeta med elevexempel. Alltså med texter, bilder, inspelningar som är elevnära, konkreta och autentiska. Och att man när man arbetar med dessa elevexempel också använder sig av EPA-metoden för att aktivera alla elever och få dem delaktiga.

Lite då och då har vi sådana lektioner i klassrummet då vi fokuserar på vad som är kriterier för framgång, vad som är kvalitet och hur man kan identifiera kvalitet.

Den här veckan har vi haft en sådan lektion och målet för lektionen var att tydliggöra för eleverna att man kan svara på frågor på olika sätt och att svaren kan vara olika bra beroende på hur man har svarat och hur väl svaret matchar frågan.

Uppgiften var att eleverna skulle bedöma tre svar till en fråga utifrån EPA-metoden. Det innebar att de först skulle reflektera själva (E) och bilda sig en uppfattning, för att sedan diskutera och jämföra med en kompis (P) och slutligen lyfta upp diskussionen i helklass (A).

Frågan som skulle svaras på var: Varför ska vi ha mer idrott på schemat? Du ska svara ur tre perspektiv: elevens, föräldrarnas och samhällets och motivera dina åsikter.

På smartboarden fanns frågan och en trappa med tre steg och tre ansikten med olika glada munnar. Siffrorna representerar de tre elevsvaren till frågan.

IMG_1101

Först fick var och en tre papper och på varje papper fanns ett svar på frågan. De tre svaren lästes upp högt och den första uppgiften blev att tänka själv (E) och rita det ansikte man tyckte passade bäst till svaret på respektive papper. Man skulle också kunna motivera sitt val av ansikte.

Nästa uppgift blev att jämföra och diskutera med en kamrat (P). Båda var tvungna att redogöra och sätta ord på sina val. Man skulle dessutom lägga svaren vid respektive ansikte vid diskussionen.

IMG_1104

Sedan var det dags att lyfta upp diskussionen i helklass. Alla namn på eleverna finns i en burk och genom att dra en sticka med ett namn fick den vars namn som kom upp, gå fram till smartboarden och flytta den siffra som paret hade kommit fram till representerade det bästa elevsvaret.

Vi undersökte om det fanns något par som tyckte på något annat sätt och vi diskuterade valet av text till den gladaste munnen. Reflektioner som att den eleven hade svarat ur alla tre perspektiv och också förklarat sina åsikter kom fram.

Sedan var det dags för en ny elev att komma fram och den skulle ta och placera det svar som passade bäst längst ner på stegen. Här kom den viktiga diskussionen igång. Vi tyckte olika och var tvungna att verkligen sätta ord på vad vi tyckte. Den ena texten svarade ur tre perspektiv men var ju inte så utförlig, medan den andra bara svarade ur elevens perspektiv men ganska så omfattande och tydlig.

Det blev dags att återgå till frågan och jämföra svaren. Vi hade lite svårt att enas, men kom fram till att den text som hamnade längst ner var den som bara var skriven ur elevens perspektiv, för den eleven som skrivit den texten hade ju inte svarat på frågan.

Sedan gick vi vidare till vilka råd vi skulle kunna ge för att kunna förbättra de två texter som inte var högst upp på stegen. Kommentarer som att ge rådet att skriva också ur föräldrars och samhällets perspektiv och lika utförligt som man skrivit om elevens kom fram, samt att den som skrivit ur alla perspektiv behövde motivera lite mer för att tydligare tala om sina åsikter.

Slutligen satte vi upp alla exempel i klassrummet på vår kunskaps- och kvalitetstrappa.

IMG_1105

 

 

Hitta kvalitet i texter

Idag har vi arbetat med att hitta kvalitet i texter. Vi hade tre exempel på tidningsartiklar som alla handlade om samma sak, men som var skrivna med olika kvalitet.

Uppdraget var att placera rätt ”mun” vid rätt text. För att göra det var vi tvungna att använda våra kunskaper om tidningsartiklar och till vår hjälp hade vi också en checklista.

Vi arbetade först två och två. Sedan diskuterade vi i helklass om varför vi placerade texterna och munnarna som vi gjorde. En diskussion som handlade om rubrikens uppgift, vad en ingress ska innehålla osv.

Nu finns alla exempel på vår kunskaps- och kvalitetstrappa i klassrummet.

IMG_0454