Kategoriarkiv: kvalitet

elevexempel tydliggör kvalitet

Hur får man eleverna att förstå vad som är kvalitet i t ex ett arbete, ett svar på en fråga, en lösning,  en viss texttyp eller en förmåga och hur får man dem att förstå progressionen i kunskapskraven…?

Hur får man dem att se vad som är nästa steg i deras egen utveckling och hur de kan utveckla en viss förmåga?

Ett svar på de frågorna är att arbeta med elevexempel. Alltså med texter, bilder, inspelningar som är elevnära, konkreta och autentiska. Och att man när man arbetar med dessa elevexempel också använder sig av EPA-metoden för att aktivera alla elever och få dem delaktiga.

Lite då och då har vi sådana lektioner i klassrummet då vi fokuserar på vad som är kriterier för framgång, vad som är kvalitet och hur man kan identifiera kvalitet.

Den här veckan har vi haft en sådan lektion och målet för lektionen var att tydliggöra för eleverna att man kan svara på frågor på olika sätt och att svaren kan vara olika bra beroende på hur man har svarat och hur väl svaret matchar frågan.

Uppgiften var att eleverna skulle bedöma tre svar till en fråga utifrån EPA-metoden. Det innebar att de först skulle reflektera själva (E) och bilda sig en uppfattning, för att sedan diskutera och jämföra med en kompis (P) och slutligen lyfta upp diskussionen i helklass (A).

Frågan som skulle svaras på var: Varför ska vi ha mer idrott på schemat? Du ska svara ur tre perspektiv: elevens, föräldrarnas och samhällets och motivera dina åsikter.

På smartboarden fanns frågan och en trappa med tre steg och tre ansikten med olika glada munnar. Siffrorna representerar de tre elevsvaren till frågan.

IMG_1101

Först fick var och en tre papper och på varje papper fanns ett svar på frågan. De tre svaren lästes upp högt och den första uppgiften blev att tänka själv (E) och rita det ansikte man tyckte passade bäst till svaret på respektive papper. Man skulle också kunna motivera sitt val av ansikte.

Nästa uppgift blev att jämföra och diskutera med en kamrat (P). Båda var tvungna att redogöra och sätta ord på sina val. Man skulle dessutom lägga svaren vid respektive ansikte vid diskussionen.

IMG_1104

Sedan var det dags att lyfta upp diskussionen i helklass. Alla namn på eleverna finns i en burk och genom att dra en sticka med ett namn fick den vars namn som kom upp, gå fram till smartboarden och flytta den siffra som paret hade kommit fram till representerade det bästa elevsvaret.

Vi undersökte om det fanns något par som tyckte på något annat sätt och vi diskuterade valet av text till den gladaste munnen. Reflektioner som att den eleven hade svarat ur alla tre perspektiv och också förklarat sina åsikter kom fram.

Sedan var det dags för en ny elev att komma fram och den skulle ta och placera det svar som passade bäst längst ner på stegen. Här kom den viktiga diskussionen igång. Vi tyckte olika och var tvungna att verkligen sätta ord på vad vi tyckte. Den ena texten svarade ur tre perspektiv men var ju inte så utförlig, medan den andra bara svarade ur elevens perspektiv men ganska så omfattande och tydlig.

Det blev dags att återgå till frågan och jämföra svaren. Vi hade lite svårt att enas, men kom fram till att den text som hamnade längst ner var den som bara var skriven ur elevens perspektiv, för den eleven som skrivit den texten hade ju inte svarat på frågan.

Sedan gick vi vidare till vilka råd vi skulle kunna ge för att kunna förbättra de två texter som inte var högst upp på stegen. Kommentarer som att ge rådet att skriva också ur föräldrars och samhällets perspektiv och lika utförligt som man skrivit om elevens kom fram, samt att den som skrivit ur alla perspektiv behövde motivera lite mer för att tydligare tala om sina åsikter.

Slutligen satte vi upp alla exempel i klassrummet på vår kunskaps- och kvalitetstrappa.

IMG_1105

 

 

Hem- och expertgrupper

Under några veckor har vi arbetat med ett kunskapsområde i  historia om skeenden och förändringar under Gustav Vasas regeringstid. Arbetet har omfattat t ex orsaker till hur Gustav Vasa kom till makten, historier om hans äventyr, konflikter och samarbete med Danmark och  hansan, orsaker och konsekvenser vad gäller reformationen, orsaker till uppror i riket och vilka konsekvenserna blev samt jämförelser med medeltid och vikingatid.

Nu är vi i slutskedet av arbetet och som en sista förberedelse inför ett prov, som vi ska ha nästa fredag, jobbar vi i hem- och expertgrupper.

Hem- och expertgrupper innebär att man tillhör två grupper. En hemgrupp, som är ens huvudgrupp, samt en expertgrupp där man träffar medlemmar från andra hemgrupper.

I expertgruppen arbetar man med en uppgift som man sedan ska redogöra för i sin hemgrupp. Man blir ”expert” i en fråga. Alltså kommer medlemmarna efter att ha jobbat i olika expertgrupper kunna delge varandra sina kunskaper i hemgrupperna. På det här sättet får man undersöka, beskriva, förklara, berätta, diskutera med andra, ta ansvar och dela med sig av sina kunskaper. Ett elevaktivt arbetssätt helt enkelt.

I klassen har vi expertgrupper som fokuserar på en provfråga var. Hjälpmedel för att kunna svara på frågan är t ex allt arbete kring kunskapsområdet som vi gjort fram till nu, filmer, texter och stödstrukturer.

Provet kommer att bestå av tre frågor:

  • Vad fick reformationen för konsekvenser?
  • Gustav Vasa stödde reformationen. Varför gjorde han det?
  • Vilka spår kan vi se i vår tid efter Gustav Vasas tid?

Expertgrupperna arbetar för fullt med sina respektive frågor och på tisdag är det dags att träffa sin hemgrupp igen för att delge varandra sina kunskaper.

 

Självskattning – lässtrategier

I klassen arbetar vi mycket med att utveckla vår läsförståelse. Till vår hjälp har vi lässtrategierna att förutspå, att reda ut oklarheter, att ställa frågor, att sammanfatta och att skapa inre bilder. Strategierna är redskap, verktyg eller medel som vi använder oss av för att förstå olika typer av texter.

Idag var det dags att reflektera över om vi använder oss av strategierna och i vilken grad vi gör det. Därför fick vi fylla i varsin matris, där de olika strategierna fanns med. Matrisen ser ut så här:

IMG_0827

Vi markerade med överstrykningspenna var vi tycker att vi befinner oss i vår utveckling och om ett tag är det dags att göra en ny självbedömning för att göra progressionen i läsutvecklingen synlig.

Läxa eller inte läxa – samtal i klassen idag

I dag har vi planerat, förberett och genomfört samtal som handlade om läxor. Uppgiften var att ha en åsikt om läxor och styrka åsikten med tre argument. Vi skulle också tänka ut ett motargument som vi skulle kunna tänkas få. Så här såg beskrivningen för uppgiften ut:

IMG_0774

Var och en fick först förbereda sitt samtal genom att planera:

IMG_0776 IMG_0766 IMG_0767 IMG_0770 IMG_0772

 

När förberedelserna var gjorda gick vi tillsammans igenom förmågor som används under ett samtal.

  • att kunna upprätthålla ett samtal och föra det framåt
  • att kunna hålla sig till ämnet och formulera egna tankar
  • att kunna anpassa språket till sammanhanget

Vi tittade också på en matris som dels skulle göra det tydligt för oss vad de olika förmågorna innebär, dels skulle visa på kvalitet av de olika förmågorna.

Sedan fick vi förbereda oss lite till innan det var dags för samtal i grupper. Vi var tre eller fyra i grupperna.

Efter samtalen fyllde vi i matrisen för att utvärdera, reflektera och bedöma, se vad vi gjorde bra och upptäcka vad vi behöver utveckla.

IMG_0764 IMG_0765 IMG_0768

 

Det var givande samtal och förmågorna användes! En slutsats vi drar av samtalen är att läxor är något som vi helst slipper. Det är bättre att arbeta i skolan där man kan få hjälp, men det är viktigt att alltid göra sitt bästa, vara koncentrerad och ta vara på lektionstiden. Fritiden är värdefull och det är viktigt att få göra vad man vill på den och inte känna sig stressad över att läxor ska göras.

Skriva insändare

Idag har vi skrivit insändare! Det var finalen på ett arbete om argumenterande texter. Under flera veckor har vi lärt oss om argumenterande texters uppbyggnad och språkliga drag. Vi har blivit duktiga på att använda oss av t ex överdrifter, känsloladdat språk och upprepningar. Vi har tränat på att underbygga argument, använda sambandsord och kamratbedöma insändare. Vi har skrivit en gemensam insändare och bedömt den med hjälp av en checklista.

Idag var det så dags att skriva en egen insändare med hjälp av de kunskaper vi tillägnat oss. Var och en började med en planering:

IMG_0738 IMG_0739 IMG_0740

 

IMG_0741

Sedan började själva skrivandet. Vid sidan om skrivandet hade vi en checklista för att kunna både bedöma och checka av att vi fått med allt.

IMG_0742 IMG_0743

Vi hade också  kamratbedömning som stöd från en tidigare insändare som vi skrev för någon vecka sedan. Kamratbedömningen blev som en påminnelse om vad var och en var bra på och vad som behövde utvecklas i nästa insändare.

IMG_0744

 

Här är våra insändare:

IMG_0726 IMG_0727 IMG_0728 IMG_0729 IMG_0730 IMG_0731 IMG_0732 IMG_0733 IMG_0734 IMG_0735IMG_0736 IMG_0737

kamratbedömning

Vi är mitt uppe i arbetet med att lära oss om argumenterande texter. Den typ av argumenterande text som vi mest fokuserar på är insändare. Vi har lärt oss den språkliga uppbyggnaden av en sådan text och nu har vi också skrivit varsin insändare med fokus på att kunna följa den språkliga uppbyggnaden.

Idag har vi kamratbedömt varandras texter. Till vår hjälp hade vi ett papper med en checklista för den språkliga uppbyggnaden och några linjerade rader för utrymme att skriva två saker som kamraten lyckats bra med och en sak som kamraten kan utveckla (two stars and a wish).

Syftet med kamratbedömningen var att få hjälp av en annan än läraren med att få synliggjort vad man gör riktigt bra och vad man behöver utveckla. Textförfattaren får också en annan mottagare än bara läraren. Dessutom får den som kamratbedömer se andra exempel på insändare än sin egen, träna på att upptäcka insändarens olika delar, lära sig vad kvalitet är och sätta ord på kvalitet.

Så här ser papperet ut som vi fyllde i:

IMG_0687

Text till självkoppling…

…är en teknik vi tränar på i vårt läsutvecklande arbete i klassen. Målet är att få en bättre läsförståelse. Tekniken handlar om att göra personliga kopplingar till en text vi läser. När vi läser tränar vi på att koppla samman texten med våra egna erfarenheter och förkunskaper och på så sätt får vi en djupare förståelse av texten.

Boken vi använder oss av heter Bettys spegel och är skriven av Carina Wilke. Den passar bra när vi ska koppla till oss själv. Den handlar om en flicka som flyttar och som har svårt att få nya kamrater. Hon blir mobbad av några flickor i sin nya klass.

Idag skrev vi på lappar efter läsningen om något som vi kom att tänka på. Därefter samtalade vi kring de kopplingar vi gjort.

IMG_0572

Vi tränar på att utveckla förmågor!

Idag ägnade vi en lektion åt att träna på den kommunikativa förmågan. Vi tränade på att:

  • tala tydligt
  • hålla oss till ämnet
  • formulera sig med bilder
  • lyssna på andra
  • förklara så att andra förstår
  • sätta ord på vad vi tycker

Detta innebar att några läste högt för varandra, andra deltog i samtal, någon förberedde en muntlig presentation och ytterligare någon läste en text som förberedelse till att framställa en bild.

Målet med denna lektion och några kommande är att utveckla just dessa delar av den kommunikativa förmågan.

Hitta kvalitet i texter

Idag har vi arbetat med att hitta kvalitet i texter. Vi hade tre exempel på tidningsartiklar som alla handlade om samma sak, men som var skrivna med olika kvalitet.

Uppdraget var att placera rätt ”mun” vid rätt text. För att göra det var vi tvungna att använda våra kunskaper om tidningsartiklar och till vår hjälp hade vi också en checklista.

Vi arbetade först två och två. Sedan diskuterade vi i helklass om varför vi placerade texterna och munnarna som vi gjorde. En diskussion som handlade om rubrikens uppgift, vad en ingress ska innehålla osv.

Nu finns alla exempel på vår kunskaps- och kvalitetstrappa i klassrummet.

IMG_0454