Kategoriarkiv: lässtrategier

Arbeta med lässtrategier på engelsklektionerna

Under några veckor har vi läst en bok på engelsklektionerna. Boken heter Respect och är skriven av Michaela Morgan. I går läste vi ut boken och idag har vi skrivit var sin book report.  Lite längre ner kan du läsa dem.

IMG_1025

Medan vi arbetade med boken använde vi oss av lässtrategierna att förutspå, reda ut oklarheter, skapa inre bilder, sammanfatta och ställa frågor. Allt för att få en så stor läsupplevelse som möjligt.

Vi började med att förutspå vad vi trodde boken skulle handla om. Titeln, bilden på framsidan och baksidestexten hjälpte oss. Vi diskuterade också några frågor utifrån titel, bild och baksidestext.

Vi läste en del kapitel två och två, en del enskilt och något kapitel lästes högt av vår lärare. Till varje kapitel hade vi frågor att besvara. En del frågor handlade om att förstå vad uttryck betyder, en del var frågor på raderna, mellan raderna eller bortom raderna, en del frågor handlade om att kunna beskriva.

Frågorna besvarades antingen enskilt eller i par och vi redovisade och diskuterade dem i grupp eller i helklass. Vi förutspådde också under läsningen.

Slutligen skrev vi en book report, som inleddes med att vi diskuterade handling, karaktärer, platser som förekom och vad vi gillade bäst med boken. Sedan arbetade var och en med sin book report på egen hand. Då fick vi också möjlighet att sammanfatta och måla våra inre bilder.

IMG_1012 IMG_1013 IMG_1014 IMG_1015 IMG_1017 IMG_1018 IMG_1019 IMG_1020

IMG_1021 IMG_1022 IMG_1023

arbeta med begrepp

I dagarna har vi börjat med ett nytt arbetsområde i geografi. Vi ska lära oss om de svenska fjällen och kommer inledningsvis fokusera mycket på begrepp som man kan koppla till fjäll.

Vi började med att samlas i grupper. Varje grupp hade ett stort papper som det stod fjäll på. Uppgiften var att skriva ner ord som vi kom att tänka på och som vi tyckte hörde ihop med begreppet fjäll. Detta för att göra synligt vad vi har för förförståelse, vilka kunskaper vi redan besitter och ”ställa in hjärnan” på arbetsområdet.

IMG_0953IMG_0954 IMG_0955

Varje grupp redovisade sedan sina ord och vi samlade dem på smartboarden:

IMG_0956

Efter det var det dags att titta på bilder. Bilder som tillhörde den text vi skulle läsa så småningom. Bilderna visade bl a kalfjäll, fjällbjörkar, snösmältning och fjällsemesterbilder från sommar och vinter. Var och en fick skriva ner vad de tyckte bilderna föreställde. Vi läste upp vad vi skrivit och jämförde med de ord vi hade samlat på smartboarden. Hade vi använt några av de orden? Hittade vi ord på smartboarden som vi tyckte hörde ihop med bilderna? Detta gjorde vi för att tydliggöra vilka ord man förknippar med fjäll, för att reda ut deras betydelse och för att koppla ihop synintrycket med begrepp.

Sedan var det dags att läsa de rubriker som fanns med i den text vi skulle läsa och introducera en del nya begrepp som inte hade kommit fram än. Vi resonerade kring vad orden i rubrikerna betydde som t e x fjällkedja och lövskog och vi förutspådde vad vi skulle få reda på under de olika rubrikerna.

Därefter var det dags att börja läsa texten. Vi hade penna i handen och samtidigt som vi läste strök vi under ord som vi inte riktigt förstod eller inte skulle kunna förklara. Efter varje stycke skulle vi sedan försöka reda ut oklarheterna för att förstå texten bättre. Då använde vi oss av olika strategier:

IMG_0959

Sen var det dags att skriva en faktatext om de svenska fjällen. Till vår hjälp hade vi ett begreppsschema med ord som hade kommit fram under arbetet med texterna.

IMG_0991

 

Vi tittade först på vilka samband vi såg mellan begreppen för att sedan skriva våra texter. Här är några av texterna:

IMG_0960 IMG_0961 IMG_0986 IMG_0987

 

IMG_0988 IMG_0989 IMG_0990

arbeta formativt med läsning

I det här inlägget ska jag försöka beskriva hur jag arbetar formativt med läsutveckling. Hur arbetet med att utveckla elevernas läsförståelse, med hjälp av lässtrategier, också ska göra eleverna medvetna om vad som är målet, var de själva befinner sig i förhållande till målet och vad som är nästa steg.

Jag introducerade läsfixarna för ca två år sedan och eleverna i min klass är förtrogna med de olika lässtrategierna och använder dem. För att komma vidare ville jag få eleverna att förstå att man kan använda strategierna med olika kvalitet, att det finns en progression, utveckling i sättet att förutspå, göra kopplingar, att sammanfatta osv.

En förutsättning när man arbetar formativt är att eleverna förstår målet och kriterierna för framgång. Vart ska jag och hur tar jag mig dit? Det handlar om att synliggöra och göra eleverna delaktiga i målet. Därför skriver jag alltid upp målet för lektionen på tavlan och kopplar det vi gör under lektionen till det. Jag försöker också visa vilka strategier som leder till målet och hur vi kan använda oss av strategierna.

IMG_0639

För att förstå att man kan använda lässtrategierna med olika kvalitet använder vi oss av en kunskaps- och kvalitetstrappa som vi har uppsatt på ena väggen i klassrummet:

IMG_0409

Den använder vi för att synliggöra kvalitet, för att få en förståelse för kvalitet, för att se var man själv befinner sig i sitt lärande, för att förstå vad som är nästa steg i sin utveckling och vad man behöver göra för att komma dit.

När vi arbetar med kvalitet gör vi det ofta först i par. Eleverna sitter två och två och har tre ansikten ”munnar” framför sig. De vet att alla är bra, men ju gladare munnen är desto bättre kvalitet är det på arbetet, sättet att uttrycka förmågan osv. Ofta är det tre texter som ska paras ihop med den mun de tycker passar bäst. Texterna kan vara elevexempel, exempel som jag har gjort, uttryck för olika förmågor osv.

IMG_0646

Eleverna resonerar alltså först parvis och sätter ord på vad de tycker och varför de tycker som de gör. Sedan är det dags att jämföra och diskutera med ett annat par och slutligen lyfter vi upp diskussionen i helklass. Det här hjälper oss att få ett gemensamt språk kring lässtrategin och ett gemensamt språk kring vad som är kvalitet och framgångskriterier. Vi sätter sedan upp de tre texterna på trappan. På det här sättet utvecklar eleverna en förmåga att bedöma andras arbeten och kan därför sedan lättare bedöma sina egna prestationer.

Efter en sådan här övning kring kvalitet får eleverna själva träna på lässtrategin, t ex att förutspå, att koppla texten till sig själv, att reda ut oklarheter och min erfarenhet är att eleverna tar hjälp av den förståelse de har förvärvat, är mer motiverade att ta sig an uppgiften, har en större vilja att prestera och på så sätt också kommer högre upp på trappan.

En annan viktig del i arbetet är att kunna se sin egen utveckling och bedöma var man själv befinner sig i förhållande till målet. Vi har därför börjat använda oss av en matris där alla lässtrategierna är samlade och den fyller eleven i själv som en självskattning. Det blir tydligt för eleven vilka lässtrategier som behärskas bra och vad som behöver utvecklas mest. Tanken är att samma matris fylls i några gånger under läsåret och eleverna kan på så sätt själva se sin utveckling i användandet av de olika strategierna.

Slutligen ger jag ofta återkoppling på elevernas förmåga att använda lässtrategierna. Återkoppling som tydligt talar om vad de kan bra, vad de behöver utveckla och hur de kan göra för att utvecklas. Då använder jag mig av two stars and a wish, för det mesta skriftligt men ibland också muntligt. Fördelen med den skriftliga återkopplingen är ju att den finns kvar och är lätt att återkomma och återkoppla till.

Det här arbetssättet har stora vinster för mig som lärare. Genom att delta i deras resonemang, bedömningar och samtal både som betraktare och deltagare får jag själv en tydlig och ständig återkoppling på hur min undervisning tas emot och påverkar eleverna.

 

 

 

 

 

Berättelseschema – ett verktyg för att sammanfatta

Idag tränade vi på lässtrategin att sammanfatta. Den här gången handlade det om att läsa en  saga ”Prinsessan på ärten” av H C Andersen. Vi började med att påminna oss om att jag för några dagar sedan hade läst en annan saga och visat hur jag gjorde för att kunna sammanfatta den.

Sagan jag hade modellerat kring heter Grötgrytan. Vi påminde oss om hur jag hade gått tillväga med att först läsa rubriken ”Grötgrytan” och mina funderingar kring vad sagan skulle handla om. Jag läste sedan sagan och visade ett berättelseschema som jag också fyllde i. Schemat var uppdelat i spalter och jag resonerade kring vad som hände först, i mitten och i slutet, vilka personer som var inblandade och vilken miljö händelserna och personerna befann sig i. Jag fyllde i berättelseschemat och visade också tre bilder som jag hade målat till de olika delarna i schemat.

IMG_0852 IMG_0849

Idag var uppgiften att sammanfatta en saga tillsammans med en kompis. Vi resonerade först tillsammans kring rubriken ”Prinsessan på ärten” och tog upp några ord i texten som eventuellt kunde hindra vår läsning. Sedan läste vi sagan två och två. Vi fyllde i berättelseschemat genom att i par resonera kring innehållet. Utifrån vad vi skrev målade vi också bilder.

IMG_0877 IMG_0878 IMG_0881 IMG_0882

IMG_0879IMG_0880 IMG_0883 IMG_0884

IMG_0885 IMG_0886 IMG_0887 IMG_0888

IMG_0889IMG_0890 IMG_0891 IMG_0892

IMG_0893 IMG_0894 IMG_0895 IMG_0896

 

Nu återstår att jämföra våra sammanfattningar och bilder och ha en gemensam diskussion kring texten.

 

 

miljöbeskrivning – Bröderna Lejonhjärta – skapa inre bilder

En stor del av lektionerna i svenska ägnas för tillfället år berättande texter. Efter att ha lärt oss om en sådan texts språkliga uppbyggnad har vi kommit in på språkliga drag och typiska kännetecken. Just nu fokuserar vi på miljöbeskrivningar. En miljöbeskrivning hjälper oss att skapa inre bilder när vi läser. Den får oss att se, höra, känna, lukta och smaka på miljön som karaktärerna befinner sig i och där händelserna utspelas.

Idag läste vi ett utdrag ur Bröderna Lejonhjärta. Skorpan har kommit till Nagijala och har återförenats med sin bror Jonatan. Han får se Körsbärsdalen och stället där han ska bo och vi får följa med i Astrids Lindgrens beskrivning.

Vi upptäckte att författaren använde sig av sinnen vid miljöbeskrivningen. Syn, hörsel, lukt, känsel (känsla) och smak fanns med. När vi hade diskuterat texten var det dags att börja måla. Måla miljöbeskrivningen utifrån de inre bilder vi skapat utifrån texten.

Självskattning – lässtrategier

I klassen arbetar vi mycket med att utveckla vår läsförståelse. Till vår hjälp har vi lässtrategierna att förutspå, att reda ut oklarheter, att ställa frågor, att sammanfatta och att skapa inre bilder. Strategierna är redskap, verktyg eller medel som vi använder oss av för att förstå olika typer av texter.

Idag var det dags att reflektera över om vi använder oss av strategierna och i vilken grad vi gör det. Därför fick vi fylla i varsin matris, där de olika strategierna fanns med. Matrisen ser ut så här:

IMG_0827

Vi markerade med överstrykningspenna var vi tycker att vi befinner oss i vår utveckling och om ett tag är det dags att göra en ny självbedömning för att göra progressionen i läsutvecklingen synlig.