Kategoriarkiv: svenska

Vi har skrivit fabler och gjort filmer

Under några veckor har vi lärt oss om berättande texter, deras språkliga drag och språkliga uppbyggnad. Vi har fokuserat på fabler. Vi har läst en massa fabler, lärt oss om sensmoral, hur inledningar skrivs, om händelser och problem, verb i preteritum och sambandsord för tid. Vi har planerat och skrivit fabler samt gjort filmer. Här kommer de tre första. Fler kommer att publiceras allteftersom de blir färdiga.

Vi har skrivit instruktioner!

Under några veckor har vi lärt oss hur man skriver instruktioner. Vi har lärt oss syftet med instruktioner, att de beskriver hur man ska göra något. Dessutom har vi lärt oss vad de ska innehålla:

  • en rubrik som talar om hur resultatet ska bli
  • en lista över vad som behövs
  • en arbetsgång i stegform, i kronologisk ordning
  • bilder som visar och följer arbetsgången och/eller visar slutresultatet.

Vi har också lärt oss att en instruktion har korta tydliga meningar och att verben skrivs i imperativ.

IMG_0432IMG_0430IMG_0431

IMG_0434IMG_0433IMG_0436IMG_0435IMG_0437IMG_0441IMG_0440IMG_0442IMG_0443IMG_0444IMG_0445IMG_0447IMG_0446IMG_0449IMG_0448

IMG_0450

 

Sagoskrivande till åk 1 och många fler :)

Under några veckor ska vi arbeta med ett sagotema.

Vi kommer börja med en ”sagodusch”, vilket innebär att många sagor kommer läsas gemensamt. Detta för att upptäcka och lära oss om den typiska uppbyggnaden och de språkliga dragen som kännetecknar sagor.

Efter det är det dags att planera och skriva en egen klassisk saga. Vid planeringen och skrivandet kommer du att ha tillgång till en checklista.

När du skrivit din saga ska en klasskamrat ge kamratrespons på texten. På det sättet kommer du att få viktig feedback som hjälper dig att förbättra texten, samtidigt som din kamrat blir duktig på att analysera. När du sedan gjort dina förbättringar och tycker att du skrivit färdigt sagan ska du måla passande bilder till sagans olika delar.

Slutligen ska du göra  en film av sagan i iMovie. Förutom att publicera filmen här på bloggen kommer du också att få visa upp den för åk 1.

Här är ett exempel på hur det kan se ut när sagan är färdig:

 

Skapa egna filmtrailers

Vilken kreativ dag vi har haft idag! Vi har skapat filmtrailers i Hollywoodstil med hjälp av iMovie.

Egentligen startade vi projektet igår, då vi fick målet att presentera vår skola. Förutsättningarna var att använda digitala tekniker och verktyg, i det här fallet iMovie.

Vi delades in i par och sedan presenterades de olika mallar som vi hade att välja bland, allt från romantik till skräck.

Efter det valde vi ut vilken mall vi skulle använda och sedan planerade vi vilka delar av skolan som skulle finnas med och själva storyn.

Idag gjorde vi våra filmtrailers. Först gick vi igenom hur man använder iMovie och sedan var det dags att skapa i de olika mallarna. De färdiga projekten har vi lagt ut på vår lärplattform, men här kommer några bilder som visar lite från arbetet och våra trailers:

IMG_1027IMG_1028 IMG_1029 IMG_1032 IMG_1034 IMG_1036 IMG_1037 IMG_1041 IMG_1042 IMG_1043 IMG_1044 IMG_1045

 

 

nationella minoriteter – begreppslig förmåga

Idag började vi med ett nytt arbetsområde i svenska och so som kommer handla om nationella minoriteter.

Vi startade upp lektionen med att i grupper om fyra diskutera olika begrepp. Begreppen var skrivna på lappar, som låg med den skrivna sidan vänd neråt, utspridda på respektive grupps bord.

En i gruppen drog en lapp och läste upp ordet. Begreppet skulle diskuteras och vad gruppen trodde eller tyckte ordet betydde skulle skrivas ner på ett papper. Sedan drog nästa person i gruppen en till lapp osv. Begrepp som t ex minoritet, immigration, invandring, tolerans, respekt, empati och yttrandefrihet fanns med bland orden.

IMG_0992 IMG_0993

Efter en stund  avbröt vi övningen och tog gruppvis upp exempel på begrepp de skrivit och diskuterat kring. Ville någon grupp berätta något mer kopplat till begreppet så gjordes det.

Nästa uppgift var att para ihop begrepp med rätt beskrivning. Grupperna diskuterade och sedan fick en grupp gå fram till smartboarden och dra beskrivningarna till begreppen. De andra grupperna fick gå fram och ändra om de ville. Utifrån detta hade vi en diskussion om begreppen minoritet, nationell minoritet och ursprungsbefolkning.

IMG_0994

Sedan var det dags att i grupp diskutera tre frågor:

Har vi några minoriteter i  Sverige? Ge exempel.

Har vi några nationella minoriteter i Sverige? Vilka?

Har vi någon ursprungsbefolkning?

Svaren samlade vi på tavlan.

I morgon fortsätter arbetet. Då ska vi rikta in oss på analysförmågan. Det kommer vi göra genom att titta på bilder och film om samer, diskutera frågor som tar upp likheter och skillnader i vår miljö och deras, likheter och skillnader i sätt att leva och traditioner.

 

träna på att styckeindela

Alla längre texter behöver styckeindelas. Idag ägnade vi en lektion åt att träna på detta. Styckeindelning är inte något nytt för klassen, men för att behärska färdigheten och kunna tillämpa den behövs det mycket träning. Därför fokuserade vi lite extra på detta idag.

Vi började med att titta på tre texter. Texternas innehåll var helt identiska, men struktureringen skiljde sig åt. Vi läste gemensamt texten och efter det diskuterade vi på vilka olika sätt texterna var strukturerade och hur en styckeindelad text kan se ut med indrag eller blankrad.

Sedan tittade vi på en kort film om styckeindelning. Den finns i ett tidigare blogginlägg. Vi diskuterade, utifrån filmen, när man tar nytt stycke och läste sedan gemensamt en till text, där de olika styckena var markerade och där det också stod vad som gjorde att det blev nytt stycke.

Efter det var det dags att läsa en text som saknade styckeindelning. Texten lästes gemensamt och efter det satt vi i par och resonerade och delade in texten i stycken för att slutligen ta upp det i helklass.

från enkla till komplexa meningar

Idag har vi övat på att skriva meningar. Vi arbetar med texttypen berättande text och håller på med språkliga drag som kännetecknar denna texttyp.

En berättande text behöver både långa och korta meningar, enkla och komplexa, sammansatta och uppbyggda för att bli intressant och varierande och därför tränade vi på just detta.

Vi började med att titta på olika typer av meningar och diskuterade vad som kännetecknade meningstyperna, vad de hade gemensamt och vad som skiljde dem åt. I par tränade vi på att skriva olika typer av meningar. Vi skrev dem på minitavlor och vi lyfte upp exempel i helklass som vi samtalade kring.

Vi gjorde om enkla meningar till uppbyggda, vi satte ihop två meningar till en sammansatt osv. I morgon fortsätter arbetet. Då ska vi förbättra en text genom att bygga ut dess meningar.

 

arbeta formativt med läsning

I det här inlägget ska jag försöka beskriva hur jag arbetar formativt med läsutveckling. Hur arbetet med att utveckla elevernas läsförståelse, med hjälp av lässtrategier, också ska göra eleverna medvetna om vad som är målet, var de själva befinner sig i förhållande till målet och vad som är nästa steg.

Jag introducerade läsfixarna för ca två år sedan och eleverna i min klass är förtrogna med de olika lässtrategierna och använder dem. För att komma vidare ville jag få eleverna att förstå att man kan använda strategierna med olika kvalitet, att det finns en progression, utveckling i sättet att förutspå, göra kopplingar, att sammanfatta osv.

En förutsättning när man arbetar formativt är att eleverna förstår målet och kriterierna för framgång. Vart ska jag och hur tar jag mig dit? Det handlar om att synliggöra och göra eleverna delaktiga i målet. Därför skriver jag alltid upp målet för lektionen på tavlan och kopplar det vi gör under lektionen till det. Jag försöker också visa vilka strategier som leder till målet och hur vi kan använda oss av strategierna.

IMG_0639

För att förstå att man kan använda lässtrategierna med olika kvalitet använder vi oss av en kunskaps- och kvalitetstrappa som vi har uppsatt på ena väggen i klassrummet:

IMG_0409

Den använder vi för att synliggöra kvalitet, för att få en förståelse för kvalitet, för att se var man själv befinner sig i sitt lärande, för att förstå vad som är nästa steg i sin utveckling och vad man behöver göra för att komma dit.

När vi arbetar med kvalitet gör vi det ofta först i par. Eleverna sitter två och två och har tre ansikten ”munnar” framför sig. De vet att alla är bra, men ju gladare munnen är desto bättre kvalitet är det på arbetet, sättet att uttrycka förmågan osv. Ofta är det tre texter som ska paras ihop med den mun de tycker passar bäst. Texterna kan vara elevexempel, exempel som jag har gjort, uttryck för olika förmågor osv.

IMG_0646

Eleverna resonerar alltså först parvis och sätter ord på vad de tycker och varför de tycker som de gör. Sedan är det dags att jämföra och diskutera med ett annat par och slutligen lyfter vi upp diskussionen i helklass. Det här hjälper oss att få ett gemensamt språk kring lässtrategin och ett gemensamt språk kring vad som är kvalitet och framgångskriterier. Vi sätter sedan upp de tre texterna på trappan. På det här sättet utvecklar eleverna en förmåga att bedöma andras arbeten och kan därför sedan lättare bedöma sina egna prestationer.

Efter en sådan här övning kring kvalitet får eleverna själva träna på lässtrategin, t ex att förutspå, att koppla texten till sig själv, att reda ut oklarheter och min erfarenhet är att eleverna tar hjälp av den förståelse de har förvärvat, är mer motiverade att ta sig an uppgiften, har en större vilja att prestera och på så sätt också kommer högre upp på trappan.

En annan viktig del i arbetet är att kunna se sin egen utveckling och bedöma var man själv befinner sig i förhållande till målet. Vi har därför börjat använda oss av en matris där alla lässtrategierna är samlade och den fyller eleven i själv som en självskattning. Det blir tydligt för eleven vilka lässtrategier som behärskas bra och vad som behöver utvecklas mest. Tanken är att samma matris fylls i några gånger under läsåret och eleverna kan på så sätt själva se sin utveckling i användandet av de olika strategierna.

Slutligen ger jag ofta återkoppling på elevernas förmåga att använda lässtrategierna. Återkoppling som tydligt talar om vad de kan bra, vad de behöver utveckla och hur de kan göra för att utvecklas. Då använder jag mig av two stars and a wish, för det mesta skriftligt men ibland också muntligt. Fördelen med den skriftliga återkopplingen är ju att den finns kvar och är lätt att återkomma och återkoppla till.

Det här arbetssättet har stora vinster för mig som lärare. Genom att delta i deras resonemang, bedömningar och samtal både som betraktare och deltagare får jag själv en tydlig och ständig återkoppling på hur min undervisning tas emot och påverkar eleverna.

 

 

 

 

 

Beskriva miljöer

Vi tränar på att utveckla förmågan att skriva miljöbeskrivningar, miljöbeskrivningar som skapar inre bilder hos läsaren. I förra veckan läste vi en text ur Bröderna Lejonhjärta och målade sen våra inre bilder utifrån texten. Det kan du läsa om här och här.

Nu har vi skrivit egna miljöbeskrivningar. Först bestämde vi oss för vilka platser vi skulle beskriva. Efter det planerade vi beskrivningarna med hjälp av ett sådant här papper:

IMG_0897 IMG_0911

Sedan var det dags att skriva miljöbeskrivningarna. Vi försökte att skriva på ett sådant sätt att vi inte skrev ut namnet på platsen, som tex stand, flygplats, skog eller djuraffär. Istället försökte vi skriva på ett sådant sätt så att den som läser eller hör texterna ska kunna lista ut platserna. Så här blev de:

IMG_0899 IMG_0900 IMG_0901 IMG_0902 IMG_0903 IMG_0904 IMG_0905 IMG_0906 IMG_0907 IMG_0908 IMG_0909 IMG_0910

IMG_0912

Idag har vi läst upp för varandra i grupper för att få ta del av varandras miljöbeskrivningar. Vi diskuterade vad vi såg framför oss när vi hörde texterna och berättade för varandra vilka miljöer vi trodde att var och en hade beskrivit.

Berättelseschema – ett verktyg för att sammanfatta

Idag tränade vi på lässtrategin att sammanfatta. Den här gången handlade det om att läsa en  saga ”Prinsessan på ärten” av H C Andersen. Vi började med att påminna oss om att jag för några dagar sedan hade läst en annan saga och visat hur jag gjorde för att kunna sammanfatta den.

Sagan jag hade modellerat kring heter Grötgrytan. Vi påminde oss om hur jag hade gått tillväga med att först läsa rubriken ”Grötgrytan” och mina funderingar kring vad sagan skulle handla om. Jag läste sedan sagan och visade ett berättelseschema som jag också fyllde i. Schemat var uppdelat i spalter och jag resonerade kring vad som hände först, i mitten och i slutet, vilka personer som var inblandade och vilken miljö händelserna och personerna befann sig i. Jag fyllde i berättelseschemat och visade också tre bilder som jag hade målat till de olika delarna i schemat.

IMG_0852 IMG_0849

Idag var uppgiften att sammanfatta en saga tillsammans med en kompis. Vi resonerade först tillsammans kring rubriken ”Prinsessan på ärten” och tog upp några ord i texten som eventuellt kunde hindra vår läsning. Sedan läste vi sagan två och två. Vi fyllde i berättelseschemat genom att i par resonera kring innehållet. Utifrån vad vi skrev målade vi också bilder.

IMG_0877 IMG_0878 IMG_0881 IMG_0882

IMG_0879IMG_0880 IMG_0883 IMG_0884

IMG_0885 IMG_0886 IMG_0887 IMG_0888

IMG_0889IMG_0890 IMG_0891 IMG_0892

IMG_0893 IMG_0894 IMG_0895 IMG_0896

 

Nu återstår att jämföra våra sammanfattningar och bilder och ha en gemensam diskussion kring texten.